Stöd- och underbilder

Här kan man ställa frågor och diskutera om teorin som ligger till grund för GMS-metoden och teknikerna som ingår. Och även jämföra med andra system och uppfattningar.
HjalmarHjälm
Inlägg:1
Blev medlem:tis 23 aug 2016, 18:18
Stöd- och underbilder

Inlägg av HjalmarHjälm » mån 29 aug 2016, 12:13

Hej och tack för en jättebra bearbetningen av handboken!

Jag har en fråga angående stöd- och underbilder.

Hur ska man egentligen koppla sin association (associationsbas + element) till stödbilden, och vad är stödbilden?
Säg att jag har en association till en skola med ett telefonnummer på. En penna får utgöra associationsbasen. Sen har jag en radio från cicero-metoden som agerar stödbild, där har jag valt ut 4 stycket detaljbilder (underbilder?), antenn, volym, pauskknapp och högra högtalaren. Ska jag nu koppla pennan till t.ex antennen (enligt en vanlig bildkoppling där objekten är lika stora) eller ska jag hitta fyra underbilder på antennen och koppla pennan till en av dem så att om jag "zoomar ut" ser antennen som stor och pennan typ längst fram på antennen som medelstor? Alltså att Antennen blir en associationsbas till pennan som blir ett associaitonselement som i sin tur agerar koppling till skolan och bas för telefonnumret?

Allt gott
Hjlmar
Eldlilja
Inlägg:56
Blev medlem:mån 08 aug 2016, 15:46

Re: Stöd- och underbilder

Inlägg av Eldlilja » ons 02 nov 2016, 15:59

Hej!
Ser att du ställde den här frågan för ett tag sedan, men jag kan försöka mig på att svara ändå:

Om du vill memorera ett telefonnummer till skolan och använder bilden av pennan för att minnas att det är just till skolan, ska du använda pennan som associationsbas. Då är det på pennan du ska hitta underbilder, på vilka du sedan placerar figurkoderna för de siffror som utgör telefonnumret. Så du ser pennan framför dig, och väljer ut lagom många underbilder beroende på hur långt telefonnumret är (t ex fasta telefonnummer som du inte behöver memorera riktnumret på kommer bli kortare än ett mobilnummer), t ex knappen för att få in och ut kulspetsgrejen, klämman, delen av pennan man håller i när man skriver, och kulspetsen (om det är en kulspetspenna vill säga, men du förstår principen). Så placerar du figurkoderna i rätt ordning på varje underbild av pennan. Visualiserar du hela pennan sedan när varje koppling är gjord så kommer figurkoderna vara mellanstora i förhållande till hela pennan.

Vill du sedan placera den färdiga associationen på en Cicerobild, kan du välja att sätta pennan som lika stor som Cicerobilden (och det är då det enda du kan använda cicerobilden till om du vill komma ihåg telefonnumret en längre tid). Eller som du beskriver, sätter pennan på antennen (lika stor som antennen), så kan du använda övriga underbilder på radion för annan information.

Jag vet inte hur långt du kommit i kursen sedan du skrev den här frågan, men principen bakom att memorera just telefonnummer lär man sig grundligt i lektion 15 :) !
Skriv svar